F var strängt upptagen med att försöka skära i sin sega kotlett, så han såg inte de två männen som slagit sig ner vid bordet bredvid förrän ett tjutande hårdrocksriff från den ene mannens telefon skar genom sorlet i lunchrestaurangen som en sked genom en bakad potatis.Mannen som just blivit uppringd var klädd i en blå T-shirt med firmalogga, och hade på skallen en baseballkeps i samma färg och med samma logga. I övrigt bar han svarta snickarshorts och vita jympaskor.
"Tjena mannen!", svarade blåskjortan i mobilen, med en basröst som passade hans kroppsformat. "Är du hos den gamla ödlan nu? Bra bra! Och du tog skåpet med plåtskadan på sidan? Nä, hon märker säkert ingenting! Kom nu ihåg att ta betalt för kvalificerad installation! Säger hon att installation ingår? Hörru, hälsa skatan att "installation" innebär att sätta kontakten i väggen. Tar du upp skruvmejseln, om så bara för att peta dig i örat, då är det "kvalificerad installation" och det kostar minst tvåhundrafemtio spänn! Och du Nicke, gör nu så här: fråga om hon vill ha kvitto eller förmånspris. Jobba på det, och tar hon det utan kvitto så tar du samma pris som skattat - det fattar inte hon. Bra Nicke, sköt om dig!"
Blåskjortan stoppade mobilen i bröstfickan och blinkade åt mannen som satt med ryggen mot F. "Nicke är bra, men han är för loj på kunderna", konstaterade han och kastade in ett väldigt lass med falukorv och mos i gapet. F trodde att det därmed skulle bli tyst vid grannbordet, men efter en halvminuts tystnad var det mannens bordsgranne som tog till orda. Han hade inte samma basröst som sin kompis, men även hans stämma hördes vida i lokalen.
"K, den där snygga bruden i butiken, är hon kvar hos er?"
Mannen som uppenbarligen hette K skrockade lätt.
"Du menar E? Ja, för fan! Men kunderna hänger ju som klasar i kassan, för hon är ju lätt på´t, om du förstår..."
Men den andre verkade inte förstå.
"Lätt på´t?", undrade han.
"Ja ja, hon knullar runt, om du förstår bättre då?", högg K i, med basrösten på högsta volym. "Man skall ju säga som det är...", tillade han. "Fast hon är släkt med VD uppe i Stockholm, så hon sitter säkert..." K ryckte på axlarna.
"Du har väl inte...", frågade hans bordsgranne menande.
"Kissar hunden på stolpen?", svarade K med en blinkning. De båda förenades i ett rått skratt.
Återigen sänkte sig en kortvarig tystnad vid bordet. F kunde inte undvika att märka att det antecknades febrilt på padden vid åtminstone ett grannbord. Nu hade K fått ny luft i lungorna. Han pekade med gaffeln mot fönstret efter att precis ha lagt in ett nytt lass korv och mos.
"Där gick O, vår kamrer! Nu skall han iväg och spela den jäkeln - han bränner kopiöst med stålar på hästarna! E såg ett brev från revisorerna till chefen igår, och hon påstår att bubblan spricker vilken dag som helst. Snacka om att leverantörerna kommer att bli byxis!"
K snöt sig ljudligt. "Chefen borde ju ha sett det för länge sedan, men han har ju sin toyboy att prassla med! Hans fru är ju inte glad, men hon skall inte säga något, som hon la ut sig för kamrern på senaste personalfesten. Det var rent ut äckligt att se kärringen!"
Vid det här laget verkade bordsgrannen ha märkt att folk vid borden bredvid lyssnade intensivt på vad K hade att berätta, så han försökte styra in samtalet på mindre het mark.
"Semester snart?", undrade han.
K skakade på huvudet.
"Vad skall jag med semester till när jag kan komma att gå som jag vill? I eftermiddag skall jag spela golf med grannen förresten."
"Men vad säger chefen då?", frågade kamraten misstroget.
"Du, nu skall du lyssna!". Det lät som K försökte sänka rösten, men förgäves och F såg att nu lyssnades det febrilt vid nästan alla bord. "Jag sa rent ut till honom att om du försöker att stoppa mig så skall jag låta hela stan få veta hur det är ställt på det här företaget, och det vill du väl inte? Gissa om han blev spak!"
"Skulle du göra det då?", undrade lunchkompisen.
K ruskade så intensivt på huvudet att han höll på att tappa kepsen.
"Nä, han vet, och du vet, att jag är jävligt lojal. Här snackas det minsann inte! Tar du notan?"
P.S. All eventuell likhet med verkligheten undanbedes.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar